Dåtid: Vara uppe länge.
Nutid: Längta tills 22 Nyheterna är slut då man kan få gå och lägga sig, med fördel skippar man Ekonomin och Sporten.
Dåtid: Sova länge.
Nutid: Vakna tidigt. Oavsett dag eller gårdagens aktivitet vaknar man likt förbannat tidigt, och det märkliga är att det blir tidigare och tidigare för varje år...Nu är det klockan 08...för ett tag sedan var det 09...Alltså om 2 år är det klockan 06...och om 4 år sitter man och klockar tidningsbudet , för det finns ju inget bättre än att få läsa morgontidningen när den är alldeles färsk och varm.
Dåtid: Alltid vara uppdaterad, vad är inne och vad är ute.
Nutid: Jag har ingen aning om vilken låt som ligger på topplistorna, Vad det gäller Mode väljer jag numera klassiska plagg som håller i alla lägen...i bland kan jag ballar jag ur , men då hamnar plaggen med prislappen på i garderoben.
Dåtid: Festa järnet.
Nutid: En Afterwork på sin höjd, Kan inte minnas senast jag var ute och dansade här hemma i Sverige, sannolikheten att jag skulle stå i en kö på Avenyn är lika stor som om jag skulle vinna 175 miljoner på Lotto som jag inte spelar.
Dåtid:Snygg, Smal och vältränad.
Nutid: Motsatsen till ovanstående, men jag försöker i alla fall, tråkigt bara att jag kom i gång 8 år för sent, kärlekshandtagen sitter där dom sitter. Näs och örontrimmer används flitigt, några gråa hårstrån har även skymtats...Dock växer mitt hår och det finns inga som helst tecken på helikopterplatta eller krympande vikar. I dag är det ingen som vänder sig om på gatan om man säjjer då...
Dåtid: Alltid Pank.
Nutid: Pensionssparande, gemensamt konto, sparkonto, buffertkonto Om någon sagt att så skulle bli för 15 år sedan skulle jag asgarva, tagit alla stålar och slösat bort allt på en kväll, -"kung kung kung i Baren"
Listan kan bli hur lång som helst men vi bryter här. Allt har sin charm, och allt har väl någon slags mening. Jag vill inte vara 22 år igen, även om det var en väldigt rolig tid. Jag ser fram i mot att åldras och jag har redan planerat vad jag skall göra efter min pension.
Men det är ju några år kvar dit...
torsdag 3 mars 2011
Mars... Vad är det man säger, Midsommarglädje blir Marsa sorg... Ja, det går ju framåt i alla fall. Månaden Mars är som en enda lång transportsträcka, en sådan där transportsträcka man helst av allt vill glömma. Tankarna för mig tillbaka i tiden, ja , jag har ju blivit lite utav en tidsmaskin vid det här laget.
På parkeringen stod den nu, Husvagnen som skulle ta oss land och rike runt. Hurra Hurra Hurra!!!
Hela Sverige låg framför våra fötter och bara väntade på oss. Norrland...behöver jag säga mer? Jag var väl 12-13 år så där lagom stor för att hata det mesta och alldeles för liten att stanna hemma ensam. Som stöd hade jag med mig min kusin, och det behövdes kan jag säga, Vi kan kalla oss för det röda laget för vår husvagn var röd och vit. I det blå-vita laget fanns fienden. 2 familjer ger sig ut. Blåa laget är veteraner, dom röda nybörjare. Inklämda i baksätet mellan diverse bråte satt vi fast, vi var nu fångar i det okända.
I det blå laget fanns det förutom Mammas och Pappas Vänner även deras son och en ilsken liten hund som var 100 år och bet på allt. Ni kommer säkert också i håg de vännerna som man var tvungen att vara kompisar med bara för att föräldrarna var polare, så var det i detta fallet. Han var något år äldre än mig och var en riktig retsticka, vi drog inte jämnt kan jag säga...
Det kändes som evigheter innan man kom fram till någon konstig campingplats, alla såg ju i princip likadana ut enda skillnaden var att ju längre upp i landet man kom ju mer mygg fanns det och mindre saker att göra, man blir rätt trött på misskötta minigolfbanor och någon liten damm att fiska i, och med tanke på att jag fiskfobi och dålig bollkontroll kan ni själva räkna ut hur roligt jag hade på en skala...Men nu skulle det bli ändring på det, för i morgon skulle vi hitta på något riktigt kul...vi skulle till Labbas Sameland! JIPPIE!!! eller??? Labbas Sameland, tycker man om att kasta lasso mot en stubbe och titta på en ( 1 st ) Ren , om man tycker att renkött, renkorv, renskinn, renhorn är det bästa man vet kan jag varmt rekommendera Labbas, om inte, låt bli !!!
Vårt mål var Nordkap...eller var det Polcirkeln? Jag kommer inte i håg men väl på plats satt jag kvar i bilen och kunde inte riktigt greppa varför det skulle vara speciellt.
Vi gjorde även ett litet Pitstop i Malå på en vecka eller så...Där hade man ett ättestupa, alltså ett högt berg där man slängde ut de gamla förr i tiden , min teori är att dom kanske kastade ut lite för många för vad kunde det vara kvar i stan, några 100 invånare??? Här skulle det plockas hjortron! Jo då, alla skulle med. Inga undantag. Utrustade med en hink var det bara att plocka, för tänk vad gott det blir med hjortronsylt sedan... Myr ...min stackars kusin höll ju för fan på att dö där i sumpmarken vi sjönk som stenar i vart och vart annat steg, våra arma kroppar orkade inte längre...Tur att vi hade ett par ordentliga Norrlänningar som drog upp oss mellan varven.
Så om någon undrar är Hjortron inte mitt favorit bär.
Det är en sådan transportsträcka Mars känns som. Men månaden kommer att gå fort, det är en hel del roligt att se fram i mot på jobbet, och snart , innan vi vet ordet av det har vi April, visserligen en Kall och nyckfull vän ( för att citera Ulf Lundell ) men då är det en resa planerad och även då en del roliga händelser på jobbfronten. Sedan är ju april en enda lång transportsträcka tills Maj, men Maj är ju något så ljuvligt att se fram i mot, så underbar att jag undrar hur vi är funtade som bor i det här landet, vad har vi? 4-5 månader med behagligt klimat av 12 möjliga...
Jag har ju fördelen att resa i jobbet och tanken har väl slagit mig mer än en gång, men senast var jag på stopp i Palma, mitten på Feb och det var helt underbart, 18 grader, grönt och fint, frisk luft...men det är väl för vårt klimat man uppskattar andra platser så mycket. att möta våren på olika platser runt om är som ett lyckorus, men att se träden blomma ut vid Järntorget är oslagbart.
På parkeringen stod den nu, Husvagnen som skulle ta oss land och rike runt. Hurra Hurra Hurra!!!
Hela Sverige låg framför våra fötter och bara väntade på oss. Norrland...behöver jag säga mer? Jag var väl 12-13 år så där lagom stor för att hata det mesta och alldeles för liten att stanna hemma ensam. Som stöd hade jag med mig min kusin, och det behövdes kan jag säga, Vi kan kalla oss för det röda laget för vår husvagn var röd och vit. I det blå-vita laget fanns fienden. 2 familjer ger sig ut. Blåa laget är veteraner, dom röda nybörjare. Inklämda i baksätet mellan diverse bråte satt vi fast, vi var nu fångar i det okända.
I det blå laget fanns det förutom Mammas och Pappas Vänner även deras son och en ilsken liten hund som var 100 år och bet på allt. Ni kommer säkert också i håg de vännerna som man var tvungen att vara kompisar med bara för att föräldrarna var polare, så var det i detta fallet. Han var något år äldre än mig och var en riktig retsticka, vi drog inte jämnt kan jag säga...
Det kändes som evigheter innan man kom fram till någon konstig campingplats, alla såg ju i princip likadana ut enda skillnaden var att ju längre upp i landet man kom ju mer mygg fanns det och mindre saker att göra, man blir rätt trött på misskötta minigolfbanor och någon liten damm att fiska i, och med tanke på att jag fiskfobi och dålig bollkontroll kan ni själva räkna ut hur roligt jag hade på en skala...Men nu skulle det bli ändring på det, för i morgon skulle vi hitta på något riktigt kul...vi skulle till Labbas Sameland! JIPPIE!!! eller??? Labbas Sameland, tycker man om att kasta lasso mot en stubbe och titta på en ( 1 st ) Ren , om man tycker att renkött, renkorv, renskinn, renhorn är det bästa man vet kan jag varmt rekommendera Labbas, om inte, låt bli !!!
Vårt mål var Nordkap...eller var det Polcirkeln? Jag kommer inte i håg men väl på plats satt jag kvar i bilen och kunde inte riktigt greppa varför det skulle vara speciellt.
Vi gjorde även ett litet Pitstop i Malå på en vecka eller så...Där hade man ett ättestupa, alltså ett högt berg där man slängde ut de gamla förr i tiden , min teori är att dom kanske kastade ut lite för många för vad kunde det vara kvar i stan, några 100 invånare??? Här skulle det plockas hjortron! Jo då, alla skulle med. Inga undantag. Utrustade med en hink var det bara att plocka, för tänk vad gott det blir med hjortronsylt sedan... Myr ...min stackars kusin höll ju för fan på att dö där i sumpmarken vi sjönk som stenar i vart och vart annat steg, våra arma kroppar orkade inte längre...Tur att vi hade ett par ordentliga Norrlänningar som drog upp oss mellan varven.
Så om någon undrar är Hjortron inte mitt favorit bär.
Det är en sådan transportsträcka Mars känns som. Men månaden kommer att gå fort, det är en hel del roligt att se fram i mot på jobbet, och snart , innan vi vet ordet av det har vi April, visserligen en Kall och nyckfull vän ( för att citera Ulf Lundell ) men då är det en resa planerad och även då en del roliga händelser på jobbfronten. Sedan är ju april en enda lång transportsträcka tills Maj, men Maj är ju något så ljuvligt att se fram i mot, så underbar att jag undrar hur vi är funtade som bor i det här landet, vad har vi? 4-5 månader med behagligt klimat av 12 möjliga...
Jag har ju fördelen att resa i jobbet och tanken har väl slagit mig mer än en gång, men senast var jag på stopp i Palma, mitten på Feb och det var helt underbart, 18 grader, grönt och fint, frisk luft...men det är väl för vårt klimat man uppskattar andra platser så mycket. att möta våren på olika platser runt om är som ett lyckorus, men att se träden blomma ut vid Järntorget är oslagbart.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)