Låntagare, Medborgare och Hamburgare.

Vackra toner ljuder från vårt piano, Hunden ligger vid mina fötter och gnager på sitt ben. Köket är nyskurat och jag funderar över vad jag ska laga till lunch, visst låter det fantastiskt, och det är det...fullt lika fantastiskt var det inte klockan 05:45 i morse när hunden kommer in och gnäller...men visst är hon oemotståndligt söt när hon lägger sin stora nos brevid dig, tittar med sina bruna ögon och lägger huvudet på sned, självklart gumman ska du få gå ut! Och ser man på, det tricket funkade även med mig, jag lade mitt huvud på sned och log med mina gröna ögon... simsala bim så slapp jag att gå ut vid denna okristliga tid. Klockan 9 var det tydligen dax igen för det lilla odjuret att gå ut ...då hade redan huvudetpåsned formulan slutat att verka så det var bara att gå upp och klä på sig. Det är faktiskt väldigt skönt att gå ut såpass tidigt, frisk krispig luft, tyst och stilla i härliga Linné. Sedan var det dax för mat och lek.

Igår var jag både barn och hundvakt...lägenheten riktigt sjuder av liv, Lillprinsessan sitter och sjunger julsånger och ritat julteckningar och hunden Irma sitter och tigger vid spisen. Hemlagade köttbullar och potatismos stod på önskemenyn. Allt som saknades var Volvon! Det är för mig ett riktigt privelegie att få "låna" både barn och hund, tänk att jag får prova på Familjelivet, riktigt få ro och pyssla om, jag älskar att få människor (och djur nu mera ) att trivas hos mig. Det är också smickrande att andra tycker att jag är värdig att ta hand om deras mest älskvärda i livet om så bara för en liten stund. Jag skall också tillägga att det är rätt gött när Mamma eller Matte kommer och hämtar efter några timmar eller dagar, då kan jag återgå till mitt egoliv, bara tänka på mig själv, min Coca-Cola och mina lökchips. För det tar på krafterna, jag som annars är en bestämd person som inte har svårt att sätta gränser eller säga i från har märkt att det inte alltid är så lätt med en bedårande fleet coat retriver eller en tannalös 6 åring som så gärna vill ha all uppmärksamhet. Jag förstår nu varför Husse och Matte låter jycken sova i sängen eller varför en del hundar är tjocka!!!
----
Som den goda medborgare man är betalar jag skatt, inte så lite heller för den delen, visserligen inte mig i mot, men jag undrar i bland hur pengarna fördelas. Nu funderar jag hur polisen och socialen/psykvården tänker när det gäller prioritering av anmälningar som kommer in. Det finns inte pengar till att utreda vindsinbrott eller mopedstölder. Jag är väl medveten om att detta inte är livshotande gärningar men nog så irriterande för dom som blir drabbade. Vi har under en längre tid haft problem med uteliggare och narkomaner som kommer in i vår fastighet, oftast är ju dom ofarliga, men somnar dom på vinden med en ciggarett är det kört och inte skulle det vara så trevligt att få en kanyl i foten som ligger på golvet. Efter att ha bytt kod 50elva gånger justerat porten kommer dom fortfarande in, senaste dådet var att stjäla alla kransar på dörrarna...kan tyckas löjligt, men ändå, någon har varit vid din dörr, vad hade hänt om någon öppnade? för vem vet vad för droger eller psykisk ohälsa kranstjuven går på eller lider utav. Kort och gott. Jag vill inte ha tjuvar och narkomaner på min gård...jag vill inte ha dom på din gård heller, ingen människa i Sverige ska enligt min mening inte behöva sova i trapphus eller på vindar, inte behöva rota igenom sophus efter mat, eller stjäla juldekorationer för att få pengar.
Visst, ingen tvingar någon att bli narkoman, att man är psykiskt sjuk är inget man väljer själv, men vart tog människovärdet vägen? Jag blir uppriktigt förbannad när jag ser hur polisen prioriterar fobollsmatcher i stället för att patrulera på gatorna...hur många larm om barn och hustrumisshandel måste vänta för att ett gäng idioter ska slåss på en fotbollsmatch? Jag trodde fotboll skulle förbrödra och leda till glädje och gemenskap. Men vad vet jag, räck och ringar var min starka sida på Idrotten i skolan...Jag fortsätter att patrullera Nr. 9 för att hålla lite koll här på gården. Ska nog köpa en Turkisk Polisuniform som jag kan ha på mig under mina rundor( det finns ett helt kvarter i Istanbul där man kan inhandla div uniformer)...fan då kanske jag kan få pli på tvättstugesmitaren också!!!
----
Ett mirakel har inträffat!!! Herren hör min bön!!!
På Måndag är det dags att åka ner på jobb igen och den här gången skall det ej inmundigas en enda Hamburgare, jag är så trött på skiten så att det står mig upp i halsen,( undantaget är dock 7:ans i Vasatan) för att inte prata om Pommes....jädrar vad det växer i munnen på mig, kan det vara så att jag har blivit bönhörd? Nu finns det alltså något onyttigt fettdrypande som jag inte längre kan äta, samtidigt är jag väldigt glad men även lätt vettskrämd... vad kommer här näst, ska jag börja älska grovt bröd och mejeriprodukter utan laktos, färgämnen,gluten,animaliska produkter, socker ,fett och alla E-ämnen? Jag tror vad som orsakade mitt Hamburgeförakt. För att jag ska kunna förklaradet måste vi förflytta oss till Amman. Väl framme på Hotellet är vi som vanligt ursvultna eftersom vi av olika anledningar inte äter mat som är odlad och tillagad i Iraq. Tvärs över gatan ligger det ett köpcentrum som fungerar som ett preventivmedel för den som gärna spenderar anigen för mycket tid och pengar i just sådana, här finns det nada, i alla fall som sig bör finns det även en hamburgerkedja i bottenplan som vi besöker då och då. Centrat är ganska spöklikt och klockan är runt 23. Lite slarvigt orkar vi inte gå upp och byta om utan går in i våra uniformer, inte för att vara sådan, men jädrar vá läckra våra flygvärdinnor är, uniformen är riktigt snygg...det visar sig inte bara vara jag som tycker det...från ingenstans dyker det säkert upp 10 unga killar bakom disken, total kaos utbryter alla vill vara med och hjälpa till, inte bättre blev det när vi uppmärksammade att den ena av killarna var månadens anställda...han fick anledning att sträcka lite extra på sig...ett tag i alla fall för jag tror att jag skickade honom till lejongropen...hoppas hoppas att hans foto sitter kvar på väggen nästa gång jag kommer...för att köpa paj då naturligtvis! Eftersom dom inte pga tjejerna kan hålla reda på 3 beställningar styrde jag upp lite och pekade med hela handen att han kunde ta två andra hamburgare, vilka som helst som låg i rännan eftersom dom dreglat bort beställningarna, bara att när jag kom till hotellet upptäckte jag att jag hade fått 4 st burgare och en stor Cola...Han är Nr3 som jag har släng ner i jordkulan i sådana fall, fasiken ge killarna lite porr att kolla på så slipper det bli minus i kassan så fort ett fruntimmer dyker upp framför disken och jag slipper hetsäta burgare som antagligen skulle ligga i rännan "på tok för gammla släng genast"
----
Ikväll ska jag se på Robinson för första gången sedan 2003 får vi se hur det går!
----

----

Akut inlägg.

Vad är det med Spanjacker nu helt plötsligt....vårt fina Hotel har förvandlats till ett rökigt kacklande inferno... Jag skulle gå ner till den annars så vänliga portiern i receptionen för att be om en....men gud vad heter det nu då...totalt hjärnsläpp en sådan man har i badkaret för att inte vattnet ska rinna ut...propp, plugg ja ni fattar vad jag menar...(live) Oh vad spännande nu är han här...badkarsreperatören...och lika snabbt försvann han och varför är jag inte förvånad, det saknas fortfarande en propp. I vanliga fall brukar jag inte vara krävande, utan ganska så snäll på gränsen till mesig när det gäller att framföra synpunkter eller komma med önskemål som involverar någon anna person som i själva verket är avlönad för att ge mig just den service som jag har rätt till, men i kväll tänker jag inte ge mig. Jag ska ha en proppjävel och jag ska bada om det så är det sista jag gör. För finns det något bättre än att tappa upp ett varmt bad fyllt med ljuvligt doftande skum, tända ljus, kanske till och med ett glas rött? För mig är det lyx... Jo i alla fall nere i lobbyn står det fyra par, alltså 8st, dom ska få en guidad rundtur i Istanbul, vilket är fantastiskt, med en spansk tolk oxå kan inte bli mer poppis, men vad är det dom inte fattar.....mannen i repan ser helt förstörd ut han rabblar samma fraser om och om igen, försöker med omformuleringar men inget går in...först ska det tjaffsas om priset, ska man betali i euro dollar eller lira, vem ska betala osv..jag själv har haft en minst sagt konstig dag/natt/dag så jag tänder till ganska snabbt, i dödavinkeln upptäcker jag ännu en hord av spanjorer med foträtta skor och kartor som närmar sig...jag flyttar mig till en mer strategisk plats och markerar mitt revir vid disken. Helt utan förvarning attackerar den Spanska trädkramartjejen snett från vänster, knör sig in i mellan och vecklar upp sin jävla karta som antagligen är ekologisk och börjar tjattra....jag riktigt känner hur pulsen i tinningarna slår allt hårdare och att min blick blir svart...Jag ska precis till att ryta i från ordentligt då den nu sönderstressade och något bleka portien faktiskt ber henne att vänta och så tar han sig ann lilla mig!!! Vilken tur säger jag bara för miss Greenpeace hade nog fått ta i mot all min frustration som jag har burit på det senaste dygnet plus att jag är allergisk mot folk som knör sig före och tror att deras ärende är viktigare än någon annans. Nu slumpar det sig naturligtvis bara så att det råkar vara spanjorer denna dag, det kunde lika gärna ha varit Ryssar, Kineser eller kanske värst av alla Svenskar med foppatofflor och midjeväska!!! det jag vill säga att alla är lika värda och att alla har sina egenheter, det beror nog mest på min sinnestämning just nu.

Men du...vad hände med proppen nu då???

Nervösa attacker.

Jag får nervösa attacker eller psykbryt om ni så önskar av följande :

Ringsignaler till mobiltelefoner, då särskilt min egen, är den för låg hör jag inte eftersom man har blivit lite lomhörd efter några år i luften, är den för stark hoppar jag till och vill genast slänga telefonen i väggen.

Om vi fortsätter på temat telefoner avskyr jag väckarklockan, det är ett kanon hjälpmedel och vem har med sig ett reseur nu för tiden, ofta vaknar jag minuterna innan den ska ringa och i panik fipplar jag bort alarmet..-.puh- vilken tur jag klarade mig den här gången också.

SnoZzzz !!! What the f**k !!! Snooz eller hur det nu stavas gör mig väldigt nervös av naturliga själ eftersom jag redan kallsvettas vid tanken av att alarmet ska lösas ut en gång!!! Klockan ringer av en anledning, för att du ska gå upp...men se till och gör det då!!!

Katter. Katter är satans verktyg, dom är opålitliga och kommer till dig när det tjänar till deras fördel, först ligger dom där och spinner sådär vidrigt -oh vad skönt, klappa mera- sedan sätter dom klorna i dig och fräser, Nej tack, än värre är dom som har katt..."Min katt är speciell, den är så snäll, kisset luktar inget och så kan den prata.".. Yeah right!!! Har man fler än 3 katter är man Schizofren.

Appropå Schizofren så tycker jag inte om när någon står eller går alldeles bakom mig, det är en skada från när jag jobbade på Psyk, där ville man helst ha ryggen fri om ni förstår vad jag menar.

Vitvin gör mig nervös, bara doften får mig att kvärka. För att inte tala om Fisk!!! Min fiskfobie kommer jag att skriva om vid ett annat tillfälle...

Butiken Cassels...jag ryser i hela kroppen. Netto...Netto gör mig verkligen på dåligt humör, vilken röra och aldrig kan man få in hop till en hel meny och den där hemska gula färgen gör ju inte saken bättre.

Hårdrock klarar jag inte av...om jag äter och det spelas hårdrock tappar jag aptiten, jag får saliv i munnen och tänker på smutsiga tubsockar, långt flötigt hår och instängt tonårsrum. När vi ändå pratar om olika rum kanske vi ska nämna Engelska Hotell...wow här kan jag gå Bananaz...misch masch av blommigt en orgie i heltäckningsmattor och allt jävla thé som ska drickas ur solkiga koppar.

Americas funniest homevideo!!! Byter jag inte kanal inom en millesekund får jag hjärnblödning, jag har skrivit om det förut, men återigen, vem tycker att det är kul med hundar som bär solglasögon, eller katter som jagar sin egen skugga fast värst, feta farsor som ska spela baseboll med sina ungar och får en boll på ballen...hur många såda klipp finns det egentligen? Skyll er själva!!!

Ge mig eller jag vill ha. Det heter" kan jag be och få" En väldigt bra ramsa lyder -" Vill ha, får inte, ber om , kanske får" Hela det här- Jag här och nu syndromet får mig att se rött, lugna ner er och var lite artiga, vänta och ni ska få se att allt ordnar sig.

När toapappret är slut...Det är min absoluta mardröm, jag klarar inte av att köpa dasspapper, det går bara inte. Köper man en rulle tänker alla -Jaha nu var det akut hehe, köper man en hel bal eller vad det heter tänker dom -Jaha nu kan han skita i ett år! Jag vet det är naturligt alla gör det..men INTE jag okej! Jag har turen att ha en man som köper ut, jag tror att på snart 9 år har jag handlat det 3 gånger och då har jag inte varit nådig efteråt kan jag lova.

Den är lilla listan kan te sig alldeles onödig men det är det så mycket annat här i världen som är också för den delen...jag kan nämligen inte sova fast jag borde, snart är det 12 timmars tjänsgöring som gäller...får vi se hur det går.

Smörsång och Lönehets.

Jag minns det som om det var i går, Eurovision 1984... Italiens bidrag men Alice & Franco Battiato med låten "I Treni Di Tozeur" Franco intar scenen, lite tafatt, sidenkostym, perfekt hår, och som det ser ut,- ett pennfodral i kavjbröstfickan. Alice står lätt bredbent med sitt korpsvarta hår, hon ser självsäker ut, hon bär en beige kappa med axelvaddar a´la Italy !!! Stråkar blandat med trummmaskin och tre feta operadivor i bakgrunden...efter första tonen var jag helt såld, jag var helt övertygad om att jag var Italienare i mitt tidigare liv, vilket jag fortfarande kan tro i bland då jag har mitt heta temprament, lika lätt till tårar som till skratt. Jag kunde inte ett ord Italienska men låten lärde jag mig utan till...stackars alla som har hört mig sjunga och traggla dessa ljuva toner. Det vackra i enkelheten gör mig lugn och samtidigt på ett srålande humör! Sedan fortsatte det, Italo Bootmix, MaxMix...min spellista i iPoden och på Spotify är fylld med smörsångsdisco.
Det sägs ju att utvecklingstörda för det mesta gillar dansband för att det är följsamt och lättigenkänligt, samma med Italiensk 80-tals disco, jag låter dock er bestämma vilket fack ni vill placera mig i!!! Jag ser mig själv sitta på en piazza med ett glas rödvin, jag har på mig en snygg linnekostym med en vit hatt snygga solglasögon och ett par loafers från todds, runt omkring mig susar snygga raggazis förbi på sina skotrar -Hey hey Dolce vita, Hey hey arrivaderci...Plötsligt vaknar jag upp i ett regnigt Göteborg i förd mina mjukisbyxor med knän och det enda som susar förbi mig nu är dammråttorna!!!

---

Av erfarenhet vet jag att man ska passa sig jävligt noga för att gå ut på krogen och ta sig in till stan samma helg som lönen kommer, för lika säkert som pengarna kommer in på konton ska kleti och pleti ut och shoppa. Låt mig först säga att jag sjäv älskar när kulorna rullar in på kontot, och att jag gärna bränner några 1000 lappar på kläder och annat onödigt samtidigt som jag drar mitt strå till stacken för att bidra till överkonsumtionen och jordens undergång. Jag vet också att jag har previlegiet att kunna åka in till stan på vardagar då de flesta jobbar och i lugn och ro göra mina ärenden, jag kan även passa på att shoppa utomlands så att jag slipper trängas med kusinerna från landet och grannarna från andra sidan stan. Hur som helst var jag tvungen att ta mig in till stan för att köpa min Super express firming fit anti-age creme som jag amatöraktigt glömde att inhandla på flygplatsen i Torsdags plus en födelsedagspresssent till en god vän.
Herregud min skapare över alla gator och torg...Min mage mina lår, jag tror det är en pojk jag får!!! Jag var nu tvungen att ta mig in till Norstan (stan i stan) Men hur tänker folk??? Människor högt och lågt, och alla dessa förbannade barnvagnar!!! Men finns det ingen regel på hur stora dom får vara? På rad ska man tydligen gå, hasa sig fram, gärna äta glass i strut. Känner man för att vila eller bara snacka lite kan man gärna stanna mitt i gångfältet, det gör inget, jag går gärna in i era äckliga påsar från Cassels och vill era barn kleta chocklad på min jacka så varsegod säg till om ni vill slänga skräp i mina fickor eller om ni behöver snyta er i mina händer för så känns det när alla hostar och nyser rätt ut!!!

Jag fick i alla fall tag på min creme och är hemma i tryggt förvar, det här gör jag inte om det kan jag lova!!!

Nu ska jag snart göra mig i ordning inför en 35 års fest, får vi se hur det går!

Rehab och Brända kastanjer.

Nej, det kan inte vara sant!!! Hur är det möjligt ? Ljuset som kommer in genom glipan vid sidan av mörkläggningsgardinen skär som laser i ögonen, städerskans damsugare dånar värre än en Volvo 740 med trasigt avgasrör och vem fan är det som slår mig i huvudet hela tiden? Gode gud gör så att jag slipper kräkas idag bara... jag som bara fick i mig 3.5 liter Effes i går...

På stapplande ben in i badrummet för att lokalisera mina Alvedon, skönt där var dom, tappar upp ett hett bad som ska mjuka upp likstelheten sakta sakta känner jag att livet kommer tillbaka, det verkar som om Ulrik inte kommer på besök och att jag slipper köra buss!

Nu undrar jag om det är någon som känner den där feta killen som står och glor på mig i spegeln? I så fall vore jag tacksam om ni kunde tala om för mig vem det är, för det är inte jag ... Nu får det vara nog, jag måste gå ner i vikt, men hur? Jag hatar att träna, allt som har med kroppsarbete att göra, jag ser ingen tjusning med att hoppa i grupp i en svettig lokal, bodypump, boxersize, stepup, och allt vad det heter är inget för mig, tro mig jag vet, jag har varit stödmedlem i många år och vet inte hur många tusenlappar jag har kastat rätt ner i sjön, jag är lat helt enkelt, saknar helt karraktär, jag avskyr fisk och frukt, ja allt som är nyttigt. Fast det är ganska konstigt, för många år sedan var jag riktigt fit, smal, rutor på magen och ett ass to die for, jag tränade 5 dagar i veckan... inte ett spår kvar, borta som en avlöning. Nu skulle jag lätt lägga mig under kniven för att suga ut allt äckligt fett. Lite drastiskt kanske så jag har länge och noga övervägt att....det här gör ont, det riktigt skär i mitt åderförkalkade hjärta...jag måste sluta med Coca-colan, eller i alla fall bara dricka max en (1) om dagen. Sist jag gjorde det var innan vårt bröllop, jag gick ner 5 kilo, och det är ungefär vad jag vill gå ner nu också, jag var tvungen att ha burkar hemma, fanns det en stor flaska kunde jag inte hantera den.

Att hålla en iskall i handen, knacka tre gånger på kapsylen, snurra ett halvt varv, öppnandet går fort och i en enda rörelse...tyst...hörde du ? ljuv musik. Ta ett djupt andetag, in genom näsan ut genom munnen, slut ögonen, känn hur det bruna guldet fyller ditt svalg...späningen i nacken och huvudet försvinner på en millesekund, oh vad jag älskar dig!!! Min själsvän , min ständiga följeslagare, hur kan du som gör mig så gott samtidigt göra mig så illa? Just nu lyssnar jag på Whitney Houston "I didn´t know my own strength" Jag ska klara det!!! Hade det funnits ett Coca-cola Rehab hade jag checkat in, men nu gör det inte det, kanske i USA men dit hinner jag inte resa, det är ju snart jul och allt. Sedan har jag fått för mig att man inte blir tjock av julmust också...

Men okej då, tjockisen får följa med in till stan, där möts vi av dofter som man önskade inte fanns, brända kastanjer, eller ska vi kanske hålla oss till sanningen, eldhärjade kastanjer, svett, hårbotten, turkciggarettrök och avgaser från 10 miljoner Fiatbilar. Lägg där till mindre smickrande ljudeffekter i form av minareter, signalhorn från samma 10 milljoner avgasmonster till Fiatbilar, försäljares försök till att sälja strumpor 5 för fem lira, jag vet det är skit billigt, men om jag ska köpa 5 för 5 av alla kommer jag snart att kunna täcka hela planten Tellus med sockar.
Jag fick ändå handlat en hel del bra saker idag, fast bakis ska man inte vara i Bazaren, då är man svag och försäljaren skrattar hela vägen till banken.

För att varva ner och samtidigt leva lite farligt gick jag till mina nya polare vid barberarstugan, dom är för goa, inte ett ord engelska kan dom så jag vet inte riktig hur det går till, men i dag kom jag ut med en uppdaterad Turkpopfrilla !!! Får se hur många det är som skrattar åt mig när jag kommer hem. I morgon ska jag raka mig och få en ansiktsbehandling, det är grädde för en gammal honkatt det!!!

Får vi se hur det går!

Hemkomst och Bebispråk.

Hem ljuva hem. I fredags kom jag hem efter ännu en vistelse i Istanbul, den sköna känslan av att få landa på Landvetter Flygplats är obeskrivbar...nästan euforisk. Jag vet att jag har skrivit om den här känslan ett flertal gånger, men jag värdesätter allt som finns här hemma mycket mer nu för tiden, jag har det väldigt bra fast om det känns som om jag aldrig blir nöjd.

Hemma för mig är Göteborg nu mera, och finns det ett rum jag inte skulle klara mig utan så är det sovrummet... Jag skulle lätt kunna tillbringa dygnets alla timmar här inne, Jag är kär !!! Rummet är i perfekt balans, god energi som skänker mig ett lugn även om det inte ännu är riktigt färdig fixat, men min vision står fast och nu ändrar jag inte på den. Nästa projekt är köket...detta skulle ha gjorts för 2 år sedan men det har liksom inte riktigt blivit av, dels tid men också för att jag inte kan bestämma mig för form och färg, när jag tror att jag har bestämt mig hittar jag ngt annat jag vill ha, så är det med allt jag hittar eller köper, i bland blir jag så trött på mig själv! Som det ser ut nu kommer köksprojektet ta fart till våren, om jag fortfarande bloggar då kommer det säkert handla en hel del om det kan jag tänka mig.

Mitt andra hem är ju Borås. Efter snart 9 år i Göteborg säger jag fortfarande att jag ska åka hem till Borås, Hem till Mamma och Pappa. Mor och Far är skillda sedan många år så jag har inte något barndomshem kvar i den bemärkelsen. Det är alltid med blandade känslor jag kliver av bussen vid centralstationen.Jag känner en glädje över att få träffa mina nära och kära, jag känner en smärta och sorg över saker som har hänt... eller rättare sagt saker som inte hände i tid. Den dåliga känslan försvinner mer och mer, men jag minns hur jobbigt jag tyckte att det var att komma hem på besök, det räckte med att jag närmade mig Viared så kom huvudvärken och ångesten som ett brev på posten och när jag väl satt på väg till Göteborg igen försvann den.

Mycket har hänt sedan dess, i mina ögon har staden fått liv, det finns några riktigt bra trevliga restauranger och stråket längs Viskan är härligt, där finns ett ställe som heter just Viskan, vilket genidrag, ägaren har lyckats hitta jorden snyggaste killar,och satt dom på charmkurs...maten är faktiskt bra ockå. Sedan får vi inte glömma min absoluta favvoritbutik alla kategorier...JOEL, jag skulle lätt kunna ta på mig allt som säljs i butiken och ägaren har fortfarande efter alla år kvar sin passion för god service, det är inget man blir bortskämd med nu för tiden. Vi får heller inte glöma att hälsa på Mr. Pinoccio...jag tycker att han är cool.....

En mindre smickrande sak är väl att det fortfarande är lite bonnigt fast i ett fräckt fodral, det liksom genomsyrar den yngre generationen, alla vill vara balla... men över vadå? jag var på en Gospelkonsert i går...Likt filmen Änglagård skvallrades det i bänkraderna, giraffhalsar som vajjade, och viskningar lika diskreta som en elefant i en porslinsfabrik kunde höras. Det blir en väldigt konstig känsla kan jag tycka. Men så har det alltid varit, det är svårt att komma Boråsare in på livet, mig inkluderat....ja förutom att jag vänder ut och in på mig själv i den här bloggen då hahaha, men det är ett steg i min utveckling till att bli en mer öppenhjärtlig medmänniska.

---

Nu sitter vi på Buss 100 från Göteborg till Borås. Bakom mig sitter det en tjej i 27 års åldern, hon har varit ute och partajjat i Göteborg med sina klasspolare, och det framkommer att hon blev så full att hon inte kom hem till sin pojkvän...inledningsvis snackar hon med en polare i telefonen, då låter hon normal, eller ja bakisångestnormal om det finns ett sådant tillstånd.
Men nu blir det intresant, nervöst knappar hon in nummret till killen...man riktigt hör hur hon sväljer och hoppas att han kanske inte ska svara...men det gör han...-YES!!! tänker jag. -"Heeeeeej, det är jag, tycker du om mig"? Rösten har förvrängts från vuxen till barnsligt pipig, alla R blir helt plötsligt J, ord som snutten och lilla gubben förekommer.... framför mig sitter det ett par, det riktigt lyser att dom är studenter...han är från Norrland och hon är i från Skåne, ena riktiga plugghästar, kan hända att jag är lite avundsjuk efter som jag själv inte har ett endaste högskolepoäng, men jag hade ju för fan pennmuff i skolan...men även om jag hade 1000 p skulle jag ALDIG prata Bebispråk eller om än värre bli blundviktig...ni vet väl vad blundviktig är va? För er som aldrig hört det förut är det när man tycker att man själv är så viktig att man måste blunda när man säger något, för att verkligen understryka hur viktig man är. Så bakom mig pratas det bebispråk, framför mig blundas och daddas det!!! Men vad är det som gör att vuxna människor pratar Daddaspråk med varandra? Vad vill man få ut av det? Jag vågar inte ens tänka på hur det låter om det ska till i sänghalmen...

Som sagt, det är alltid med blandade känslor man anländer till Borås, den här gången väldigt road över vad jag har fått lyssna till och som grädde på moset, helt gratis då jag slapp betala för min biljett!!!

After Work och Tvättstugemord.

I Fredags var jag på AW som man så käckt kallar det. After Work = Efter arbetet, eller kanske bara helt enkelt Efterblivet ? Jag går väldigt sällan ut nu för tiden, jag har blivit allt för hemmakär! Jag säger hela tiden att jag ska gå ut mer och träffa folk, men att stå och hoppa kollektivt i grupp på anvisad plats är inget för mig, och efter det att låten "Alla som inte dansar är våldtäcktsmän" blev känd känns det inte helt rätt att inte dansa heller... Jag säger också att jag ska shoppa mer partykläder som jag ska ha på mig när jag nu ska ut på DISCODISCO, men vad kommer jag hem med? Jo goa kläder som jag kan ha när jag är hemma!!! Tro nu inte att jag är folkskygg , -Jag gillar bara inte folk som jag inte känner!!! Det händer faktiskt att jag går ut när jag är på stopp, men då känns det bättre på något sätt, det är då jag släpper ut håret...till och med att jag dansar...men jag ska skärpa mig även på hemmaplan...sa jag förresten att jag köpte ett par nya mysbyxor idag?

Nu tillbaka till Fredagen den 13:e. Naturligtvis spöregnade det, kön var lång och rörde sig ytters långsamt, eftersom jag som sagt inte går på AW ofta vet jag inte bättre än att komma vid 19 tiden, fel 1. Fel 2 Jag jobbar inte på bank eller någon statlig myndighet, jag ansvarar inte för någon kopiator eller har hand om någon kaffekassa. Fel 3. jag vänsterprasslar inte med Ros-Marie på ekonomiavdelningen och vill inte nypa Freddan på ITavdelningen i röven. Livemusiken sätter i gång och pulsen inne i lokalen stiger i samma takt som slipsar knyts runt pannan, ölen byts ut mot grogg, snabba blickar, fuktiga handflator klappar i otakt...fan det här var ju kul!!! Men det var inte tacke vare utan mina kära kollegor, jag hade en toppenkväll och kommer säkert att göra om det snart igen.

---

Innan man t.e.x ska på afterwork kanske man vill ha lite rena kläder på sig. För att få rena kläder måste man tvätta. Har man ingen egen tvättmaskin sker detta i en gemensam tvättstuga, undra om det inte skulle heta slaktstuga istället...Läste någonstans att just tvättstugor är en vanlig mordplats vid grannfejder... och jag kan förstå det OBS, jag vill inte mörda någon, men visst har det hänt att tinningarna börjar pulsera och grodor hoppar ur munnen när man kommer ner och möts av hår i tvättmaskinen, ludd i tummlaren, tvätt kvar efter avslutad tvättid och allmänt svineri. Hade jag haft en pervers läggning med att gå i gång på uttvättade kallingar med slappt resor, udda stumpor och vidriga handukar hade jag varit överlycklig över att få möta detta med jämna mellanrum...men nu är det inte så, hur fan är man funtad när man tror att någon annan vill ta i dessa artiklar, eller bara skita i att städa efter sig...återigen det här med respekt för andras tid... jag har väl annat att göra än att städa upp någon annans skit!!! Jag erkänner, jag har skrivit en vänlig men bestämd lapp en gång, till detta sopade jag upp all skit och la det på golvet väl synligt, det tog skruv...ett tag, men nu skall vi gå i förenad front och konfrontera vederbörande face to face om det händer igen, fast saken är ju den att vi har inga direkta bevis mot vem det är eftersom smutsas inte skriver upp sig i pärmen...alltså blir det stackaren som har tvättat senast som åker på en skopa ovett. Se nu till att torka av bänkar och maskiner, ta bort ditt förbannade ludd, sopa av golvet...och du, om du skrattar under tiden går det lättare.

---

Imorgon var det dags att åka hem igen, på Fredag är jag i Göteborg, veckan har gått väldigt fort och roligt har jag haft. Innan avfärd ska jag unna mig en ansiktsbehandling och en turkisk rakning, det är så skönt att bli ompysslad lite. På Lördag ska jag åka hem till Borås då min Man ska sjunga Gospel i Carolikyrkan, det ser jag fram i mot väldigt mycket. Söndagen blir nog till att ligga hemma i soffan och känna paniken över att åka ner och jobba igen...får vi se hur det går...

Hej, Tack, och Brödpanik

I dag har jag vågat mig ut för att äta lunch....ooooh spännande, nja inte direkt, vi gick till Saluhallen Briggen som ligger runt hörnet, dom serverar helt underbara köttbullar med potatismos, gräddsåsen gör visserligen att man går upp 1 kg bara av att man tittar på den, men det är kärlek. Har väl egentligen inget direkt att reflektera över, men om jag måste får det bli ostdisken...Jädrar vá ost det finns....jag skulle lätt kunna stå där en hel dag och bara titta och smaka, jag ska nog ta och lära mig lite om ostar....Tanken för mig genast 24 år bak i tiden då jag var hos min älskade stränga Moster i Helsingborg, må hon vila i frid... Hon var väldigt matglad och en matmor av kaliber, för att inte gå in allt för djupt hur mycket jag tänker på henne och hur mycket hon betydde för mig återgår vi till ostarna, Moster hade iaf osten "Danske Ole" allt som oftast i kylskåpet och tro mig den doften är skarp och som 10 åring trillar man nästan omkull när aromen når hjärnans känselcentrum, alla sinnen slås ut på en och samma gång... Men människokroppen är ju unik, det sägs att smaklökarna förändras var sjunde år, och jag tror faktiskt att det är sant, nu skulle jag nog kunna dra i mig lite Dansk Ole utan problem...

Hon säljer bra med ost...jag kollar lite vad det är för några som handlar av henne, först en man i 45 årsåldern som vill verka lite världsvan, men hon genomskådar honom, han vet vad han vill ha men det märks att han har övat in det innan han skulle dit. Sedan en annan man som har fått order från frugan att fixa ost och marmelad, han vet ingenting...det genomskådar hon också, hoppsan hejsan... det blev mycket fin dyr ost...-"marmelad säger du " genast börjar hon rota bland sina burkar samtidigt som dollartecknen rullar i hennes ögon... -"den här och den här" Jag tvivlar inte på att det kommer smaka smaskens, men lite kul att se. Och nu till mina favvoriter... två äldre damer i grå kappor en med basker, fotriktiga skor....handväsan snurrad fyra varv runt halsen... jag vet det, ägaren till ostdisken vet det...nu börjas det...provsmakningen, nej för stark, nej för söt, och så håller det på ... vi vet att om dom mot all förmodan ska köpa en ost köper dom den billigaste... fast dom är ganska söta när dom står och gnager som små dansmöss,

-----

För ett tag sedan hade jag en lektion om hur man andvänder sig utav en flygplanstoalett. Dagens lektion handlar om hur man tar kontakt och tilltalar en en flygvärdinna/värd. Behövs det undrar ni? Mitt svar blir : JA ! Om inte för min så för eran egen skull, för kom i håg vem det är som har tillgång till all sprit...that´s me !!!

Ska vi börja med grunderna. Se till att duscha, i alla fall samma vecka som du har täkt att resa, och snälla du, se till att ha ett ordentligt handbagage, en väska alltså, det behöver inte vara märkvärdigt på något sätt men ser jag en plastpåse blir jag antiservice med en gång, då var det avklarat. Väl på flygplatsen tycker även jag att det kan höra till att ta en öl eller ett glas vin innan avgång, men att dra i sig ( Nu kommer den G ) 15 U-båtar klockan 06:00 på morgonen är inte sexigt...rödmosighet och synliga stjärtskåror är inget som vi går i gång på!

Den första ni möter när ni stiger ombord är oftast Kabinchefen eller pursen som det också kallas. Beroende på hur många det är som arbetar ombord kan det så en värdinna till där framme. Det är nu vi Ler och säger -"Hej och välkommen" Du bör nu säga -" Hej...tack" och ett leende är inte dumt, vill du prova överkurs kan du fråga hur det står till med oss...halva inne direkt, korta artighetsfraser välkomnas alltså. Big No No är att stirra ner i golvet eller vrida huvudet åt andra hållet och inte säga någonting, fy vad oartigt, jag ska faktiskt serva dig!!! Man bör heller inte spy ur sig sin ilska för saker som inte är vårat fel, för om sanningen ska fram så är det väldigt lite som är Cabinpersonalens fel, tro det eller ej men vi är inte flygplanstekniker, vi har inte skapat reglerna i säkerhetskontrollen, vi har heller inte suttit innan flygningen och sagt att vi ska jävlas med Fam.Johansson genom att inte placera dom brevid varandra...vi lagar heller inte den maten som serveras ombord!

När ni nu vill påkalla vår uppmärksamhet finns det en knapp i panelen ovanför er, markerad med en liten flygvärdinna, den kan man trycka på..."pling" så vida du inte håller på att dö räcker det med att du trycker en gång, vi kommer till dig så fort vi hinner. När vi väl är på plats, kan det låta så här -" Ja tack" (och så ett leende så klart) var på ni genast besvarar -"Ursäkta skulle jag kunna be att få ett glas vatten" Självklart simsalabim ni erhåller nu det godaste vattnet ni någonsin har druckit. Okej så vi vrålar alltså inte rakt ut...vi rycker alltså inte i våra kläder, vi plingar inte hysteriskt om vi inte håller på att då eller om vi upptäcker en brand ombord, för mig veterligen har ingen dött ombord på ett flygplan för att en Bloody Mary inte har kommit inom en millesekund eller att brödet måste fyllas på...för det är nämligen så här... det kanske kommer som en chock, men våra brödkorgar har inte kapacitet att lasta två brödbitar var till 200 passagerare, vi måste alltså fylla på dessa, våra kaffe och thé kannor kan inte växla mellan kaffe och thé, en kanna för kaffe och en kanna för thé och även dessa måste fyllas på med jämna mellanrum. Så snälla ingen brödpanik!!

När ni måste sträcka lite på er eller gå på toaletten kan det hända att vi möts i mitt gången, oftast brukar det finnas ett ledigt säte som man kan gå in och ställa sig medans man passerar varandra, jag brukar i den mån det går ställa mig där så att den glada passagerane fritt kan passera förbi, vill du fjäska ordentligt är det du som hittar ett litet krypin att ställa dig på så att jag kan få företräde, det är ändå min arbetsplats, om det inte finns plats och vi måste mötas försöker vi att inte röra varandra vänd så att ända mot ända möts, för det är väldigt sällan som tjejerna vill ha ett skrev tryckt mot sig, inte vi killar heller för den delen, det är nämligen inte bara äckliga gubbar som taffsar så fort dom får tillfälle, kärringar är minst lika slemmiga, vet inte hur många" full body search" jag har råkat ut för...-"Oj då här var det trångt" I början tänkte jag inte så mycket på det men ju äldre man blir och ju oftare det händer tänker jag att det här är inte okej...det är min kropp, se men inte röra ska alla snälla göra!!! För tro mig det är väldigt sällan det tänder till och att man tar sig ett nyp på toa och blir medlem i 10000 meters klubben!!!

Nu har jag naturligtvis spetsat till det lite, men ord som tack, hej och hej då mixat med ett leende kommer man långt med. Överallt ...

Grisöron och Goa Mammor.

Läser på GT´s första sida -" 9 smittade kämpar för sina liv" Svininfluensan slår till med allt större kraft. Jag hade turen att få den lindriga varianten fast när man väl ligger där med frossa och alla symtom utom lungproblematik är man inte så tuff, med allt som skrivs i media tror man att domedagen är nära...och vem vet det kanske den är. Man ska naturligtvis ta alla hot om risker på allvar, men har det inte gått lite väl långt när barn som går i nollan diskuterar om man ska ta vaccinet eller inte. På vår Prinsessas skola har man piskat upp stämningen till den milda grad att man gett barnen sprutskräck för resten av livet....jag såg för övrigt ett repotage på TV där man radade upp alla tannalösa ungar, stående i kö väntandes på massvaccinering, finns det verkligen inget annat kanske lite smidigare system för att vaccinera små barn? Det räcker ju med att en unge skriker så är det kört....varför inte avdramatisera? Nu är jag varken förälder, psykolog eller lärare så jag får väl acceperat att expertisen på området kommit fram till att detta är rätt tillvägagångsätt. Jag kan dock rapportera att allt har gått bra för prinsessan och att hon nu har en mysdag med sin goa Mamma.

På tal om Goa Mammor så har min Mamma skickat ett "krya på dig kort" med 4 trisslotter, oh vad jag älskar henne...trots att jag är 34 år kommer jag alltid att vara hennes lille pöjk!!!

När man har legat isolerad i några dagar och febern börjar lägga sig har man gott om tid att fundera på saker och ting, både till för och nackdelar....just nu känner jag mig helt tom... vad vill jag göra med mitt liv? Vart vill jag jobba, vart vill jag bo? Vill jag börja kampen om att få adoptera barn? Kan det vara så att Kallops på burk faktiskt är riktigt gott?

Just nu vill jag inte fortsätta flyga....det står mig upp i halsen, jag älskar mitt bolag och roligare, snällare och proffsigare...okej snyggare ( för att inte stöta sig med någon ) kollegor kan jag nog inte önska mig, men just nu känner jag mig rotlös och som om jag gästspelar i mitt eget liv... men vad ska jag då hitta på ? Ni som läst bloggen från början kanske kommer i håg att jag inte var så förtjust i skolan....på högstadiet tyckte jag hellre om att stå bakom Särlakiosken och röka än att sträva efter framtida högskolepoäng... kanske inte så smart...men tufft... På vårdskolan lika så... men jag klarade mig ändå på något sätt, jag är en jävel på praktik och jag kan faktiskt vara både rolig och charmig när jag sätter den sidan till, eller socialkompitens som det så vackert heter.
Självklart ångrar jag i dag att jag inte satsade på skolan och fick bra betyg, men då skulle jag ju ha missat alla galna grejjer jag har varit med om och då skulle jag inte vara jag, men som Farsan säger -" Det går ju lätt att skita när röven är full" Jag får fortsätta att fundera på vad det är jag vill göra här i livet...inte så lätt när åren pinnar på. För att stilla min oro och nyfikenhet ringde jag till min gamla arbetsplats och frågade om jag fick komma och vara praktikant för en dag...och det fick jag....tillbaka till Hispan alltså, det ska bli så roligt.

Jag har alltså inte sagt upp mig, jag har inte sökt andra jobb utan känner mig för lite. Jag kan nästan redan nu säga att om jag slutar flyga kommer jag att ångra det för resten av mitt liv för så roligt är det...låter knäppt men så är det jag behöver kanske bara en paus, perfekt nu i kris och arbetslöshetens Sverige.

Sedan var det boendet, Just nu bor vi jättefint och bra, en bostadsrätt i Linné ,två rum och kök, meeen det är lite av ett renoveringsprojekt...och varken jag eller min Man är speciellt tekniskt kunniga så det tar sin lilla tid, två år och köket är forfarande inte bytt...som tur är har vi massor med goa machokillar som kommer och hjälper oss -God Bless- dom är guld värda. Nu vill jag ha ett Sommarhus, tänk ett litet torp...sedan vill jag ha en 4:a i Nordostpassagen...kanske inte världens roligaste hus men vilka terasser dom har!!! Fast vi har det bra i vårt Melrose Place hus. Så bra att jag nu är hundvakt åt grannens fina hund. Tänk vad en hund kan pigga upp, hon lider av lite damp precis som jag så vi har funnit varandra Irma och jag...idag köpte jag grisöron, gissa om jag blev poppis...

Nu ska jag skrapa ännu en Triss....tänk att alla mina drömmar kan vara ett skrap bort....
Får vi se hur det går...

Tick Tack...

Nu ska vi ta en svängom till Vårdcentralen!!!

Efter att ha suttit i oändligt långa telefonköer i går och pratat med mer eller mindre avtrubbade sekreterare som alla verkar heta Siw eller Berit, Ulla och Kerstin... fick jag til slut reda på vilken vårdcentral jag var "listad" på, ordet LISTAD är nog det trendigaste inom primervården just nu.

Jag fick en läkartid den 9:e men var naturligtvis inte nöjd med detta, fick då rådet att komma på "dropp in" redan idag... kölapparna släpps klockan 12:30!!!

Okej nu gäller det tänkte jag, bäst att vara där 12:30, annars är det kört. När jag väl hittat dit sitter det naturligtvis redan en hel del människor där och väntar. Stämningen är något tryckt, den ena försöker bräcka den andra genom att se så bedrövlig ut som möjligt, det hostas och det snörvlas. En del flaschar med sina frikort medans andra prasslar med sina mediciner. Till min förvåning släpps alltså nummerlapparna 12:30 men kassan har lunchstängt till 13:00???

-Jaha och nu då? Nu får man sitta där i 30 minuter innan luckan öppnar. Jag är alltså inte sjuk utan skall göra ett EKG till min flygläkarundersökning, Dagen till ära har jag både duschat och kammat mig, tagit deo och bytt ut mina mysbyxor mot jeans, jag känner mig ganska snygg faktiskt...detta sticker i ögonen på de andra, om blickar kunde döda! Jag vet vad dom tänker...-Jävla simmulant, varför sitter han där och ska ta upp plats....tänk om han kommer in före mig!!! Jag vet att dom tänker så för jag har tänkt lika dant de få gånger jag har varit på sjukhus.

Okej nu är klockan 13:05 och luckan öppnar...fort som fan rusar en man född på 40-talet naturligtvis upp och fram till luckan...benen var det inte fel på i alla fall -Jag har ingen nummer lapp, Jag ska bara..... - Men vänta lite nu här... -"Jag ska BARA" vad ska han "bara" göra som vi andra inte ska göra? Vad är det som gör att han inte behöver kölapp? Oron sprider sig bland de andra simulanterna och frikortslirarna, två tre stycken reser sig genast upp och markerar tydligt att det sedan är deras tur.

Nu var det min tur... Damen i luckan frågar naturligtvis om jag är listad...och det var jag ju, då åkte smilbanden upp en aning, när hon ser min remiss kommer klassikern -Jaha så du flyger...gud så trevligt.. bla bla bla, nu är ju jag där för att berätta om mina krämpor, inte om mitt jobb, men som den charmanta man jag i bland kan vara spelar jag spelet, för tro mig man vill inte hamna i onåd hos sekreteraren. Då har jag alltså tagit nummerlapp, väntat, anmält mig och betalat...så det naturliga blir ju då att flytta mig 20 meter ta en ny nummerlapp och sedan vänta.

Inget är som väntans tider...Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, Med Jesus i ryggen går allt lättare....Så f-n heller !!! Den grå plastmattan har bränt fast på mina näthinnor, den fula konsten på väggarna har gjort mig illamående...jag tänker på alla tidningar som ligger i hyllan, okej jag är bög men Allers, Hemmets Journal och Femina tillhör inte mina favvoriter, fast å andra sidan vill jag inte bläddra i dom i vilket fall som helst, tänk så många det är som har nyst rätt in i korsordet...

Hoppsan Hejsan, nu har det gått 2 timmar....jag hör ju att det tjattras och jag ser en och annan sköterska hasa förbi med myrsteg, påpälsade med fliströjjor och rosa foppatofflor...inte konstigt att dom fryser och är stela när dom går så långsamt, mitt tips är att byta ut foppatrallorna om det nu är så att man är livrädd för att få elektriska stötar, öka farten för fan, på så sätt ökar blodcirkulationen och kroppstemeraturen stiger , men hur kan det ta så lång tid när det inte finns några patienter kan man ju undra? Det får vi inte reda på eftersom jag redan från början hade lovat mig själv att inte balla ur eller få frispel. Tro det eller ej, men dom hade inte glömt bort mig...eller nästan kan man väl säga, en liten stund hade dom det, men sedan tittade sköterskan på sin lilla lista igen och ser man på - där stod mitt namn...tänka sig!!!

Undersökningen tog 5 min... måttligt road över att ha väntat i över 2 timmar och berättat om mitt jobb för andra gången fick jag lov att gå hem....just det ja, naturligtvis hade datorerna hängt sig så jag fick vänta en liten stund till!!!

Det är tur att man inte är sjuk mer än man är...Peppar Peppar!!!

Nu vill jag inte dissa hela sjukvården och såga den vid fotknölarna. Jag har själv arbetat i många år inom Akutpsykiatrin så jag vettatt vårdyrket inte är lätt. De två gånger i mitt liv jag har legat inne på sjukhus har jag fått en förstaklassig behandling. Trots överbeläggningar, nedskärningar och personalbrist har jag mött våra vardagshjältar med sina vänliga leenden och sin otroliga kompetens, det är allt tur att ni finns systrar och bröder!

I bland längtar jag tillbaka till vården. Åren på Hispan har varit de mest lärorika i mitt liv, jag saknar tokigheterna och det äkta i bland sårbara mötet med patienterna. Att få skänka hopp och lindra en trasig själ värmer gott. Men om jag någon gång återvänder lovar jag att lyfta på fötterna i korridoren och att inte smälla på den automatiskadörröppnaren!!!

Långkalsonger på!

Kylan biter i kinderna samtidigt som regnet kommer från alla håll, härligt??? Nej, inte direkt. Idag fick jag nog och hämtade ner min vinterjacka, hoppas ni gillar den från förra året för jag tänker inte köpa någon ny....eller jag vet inte... kanske men jag tror inte det.

Det är inte många saker jag gillar med att bli äldre som tex att jag har upptäckt några grå hårstrån, bukfettma, plattröv och sämre syn och att vakna svintidigt och somna vid 21... men en sak gillar jag och det är min rätt att få lov till att vara tjurig, det är liksom legalt, -"shit vá sur han é", -"Det är lugnt, han är ju 34"...

En annan sak och nu till min vinterjacka.... Det är en Canada Goose...I don´t care om den är gjord på collibridun och fruktansvärt ute , det är den varmaste jacka jag har ägt, och sannolikt köper jag en till nästa år, jag kommer även ha mössa och Ballykängor, jag är trött på att frysa, för mig är det inte längre häftigt med blå läppar, likvita/stela fingrar och tår samt röd rinnande näsa.
Jag byter nu till långkalsonger för att inte skaka som en kinseisk nakenhund. Hemma bär jag raggsockar ,munkjacka och mina älskade grå Abercrombie & Fitch mysbrallor, faktum är att mina kära grannar inte tror att jag har andra kläder..., går jag till affären drar jag på mig gummistövlar och min Henry Lloyd jacka, det är möjligt att folk glor... men det rör mig inte i ryggen för jag vet att jag kan bli snygg om jag vill...det tar lite längre tid att fixa till bara!

Var er själva denna vinter, slicka inte på lyckstolpar och ät inte gul snö, ta på er varmt och le värmande mot den du möter, det du sänder ut får du tillbaka.

Det är kallt ute och inga vantrar jag har, hmhm står och inga slantar jag får...

Ett ord på 13 bokstäver...

Jag blir så förbannad !!! Tänkte äntligen skaffa mig en iPhone, ringde därför min telefonoperatör för att se vad dom hade att erbjuda... Jag har ingen koll på vad jag har för abonnemang eller bindningstid, jag bara betalar, kanske inte en förmögenhet men ädå... i andra änden sitter det en tyken liten pojkspoling och påstår att jag inte kan få en iPhone för jag har bundit mig till mitt nuvarande abonnemang tills i Maj...okej fine det köper jag, mitt misstag, men när jag sedan frågar om det inte går att lösa på något sätt får jag till svar att det skulle bli alldeles för dyrt!!!! Vad är det för svar?
Han har väl för fan ingen aning om hur mycket stålar jag har ... Sedan inträffade det som jag hatar...jag blev målös... -Jaha..... -Är det något annat jag kan hjälpa dig med? -Nej verkligen inte!!! -Då får du ha en trevlig helg i alla fall! -Dra åt helvete!!!

Nu gällde ju detta bara ett ett telefonabonnemang, men jag tycker att man oavsett vad det gäller kan vara lite försiktig med vad man slänger ur sig, det kan bli så fel i bland...som att grattulera till graviditeten när vederbörande bara har blivit jävligt fet ... Ordet på 13 bokstäver är förtänksamhet...

Nu till något helt annat...ligger och ska vila middag...ja, jag vilar middag och tycker att det är helt underbart, jag skäms inte för det, men samtidigt på Tv3 är det ett sådant där homevideo program....ärligt talat vem fan tycker att det är kul att titta på äckliga katter som snurrar eller skabbiga hundar som man har klätt ut till bebisar, e l le r Amerikanska miffon som slår sig... Nu visas en pappegoja som sitter på sin ägares sytliga fot och biter på nageln.... vad är det att filma och sedan skicka in till TV... Åter igen förtänksamhet...

Home sweet home

Hem ljuva hem. I Tisdags kom jag äntligen hem till Sverige och underbara Linné. Kylig kall men ack så frisk luft fyllde mina lungor... borta var min ångest, min trötthet och den ilska som jag förtryckt en tid. Jag satt och smålog i taxin hela vägen hem, färgerna och dofterna i det här landet är helt unika och fantastiska, hösten är inte så tokig i alla fall. Min väska som in vanliga fall kallas för sommarhuset vägde i ögonblicket ingenting... okej ni har fattat att jag är glad för att vara hemma och som grädde på moset var mitt inköpta tidningsställ från Amman helt när jag kom fram.

Väl hemma var kylskåpet fyllt med goa grejjer, dip, Julmust, Coca-cola, ölkorv, rostbiff m.m sedan var det bara att bomma igen, stänga av telefonen och börja beta av alla repriser jag missat...f-n va gött.

I Onsdags fyllde jag år, inget att fira, 34... Jag gillar inte att fylla år, tycker inte om att stå i centrum om jag inte själv väljer att göra det... men det sköna med att bli äldre är ju att man faktiskt på riktigt bestämmer själv hur man vill bli firad...så det blev lungt och stilla min älskade Mamma kom ner från Borås och så vår lilla tannalösa prinsessa förstås, prinsessan där imot var lite besviken på kalaset för det fanns ju varken ballonger eller lekar, inte ens en fiskdamm... Jag ska tänka på det tills nästa år... då ska jag ha ett stort kalas för det måste man väl ha när man blir 35?

Annars har det inte hänt så mycket att reflektera över...det har det kanske men dom första dagarna hemma är man lite väck, men idag känner jag att jag börja återvända till det verkliga nuet.... får vi se hur det går!

Med Göteborg i sikte

Finaly, det är Måndag med stort M! Idag börjar resan mot Sverige och jag har fått vittring på min efterlängtade ledighet. Det blir en lång natt men det skiter jag i. Vi landar i Stockholm i natt och sover några timmar där innan vi flyger hem på Tisdag förmiddag... Känslan när man landar i Stockholm är underbar, det spelar ingen roll att det är mitt i natten och att man har jobbat x-antal timmar, man ser antagligen ut som ett ras och luktar hårbotten kaffesump och heltäckningsmatta, men vem bryr sig? - Okej jag bryr mig lite...jag måste bara berätta om när jag häromdagen fick ett ryck, vår styrman, en lång stilig grabb som inte är rädd för att pröva nya saker kom till middagen och såg så jävla snygg och fräsch ut... vad f-n har du gjort blev reaktionen från alla vid bordet. då hade han varit och rakat sig och fått ansiktsbehandling.

Jag som är lite klykmagad och petig med vissa saker tänkte... hmm det ska jag oxå göra.
Jag gick ner i kvarteren och började leta efter ett hål i väggen barberare, det fanns en hel del kan jag säga, men jag ville inte att gubben som skulle hålla en rakkniv mot min hals skulle vara äldre än 100 år så jag hittade ett ställe som verkade helt okej.

Shit va skönt det var... stora borstar mycket lödder, säkert 4-5 produkter, han var riktigt skicklig med kniven och jag kände mig helt avslappnad, sedan frågade...eller pekade för dom kunde inte ett ord engelska på en ansiktsmask, självklart skulle jag ha en sådan....nu drog dom på det stora artelleriet, ansiktskanoner med ånga massage you name it!!! Efter en timma var jag klar och har aldrig kännt mig så ren, len och fin och vet ni vad det kostade? 125 spänn!!! Jag började nästan att lipa av lycka!!! Hemma skulle det gå på över 1000 spänn + att dom ska försöka pracka på dig deras produkter för 1000 tals kronor, misstolka mig inte nu, jag är inte snål och betalar gärna för mig, men i bland tycker faktiskt även jag om att fynda.

1 1/2 timma kvar till pickup.


Jag har laddat med en stor portion Kinamat, jädrar vá gött det var. Det märks att det inte är så vanligt med turister och utlänningar i dessa kvarter, det var länge sedan jag kände mig så iaktagen, nästan lite kusligt... köpcentrat var nästan öde, i affärerna sitter butiksinnehavarna som i dvala, jag tycker nästan lite synd om dom, men jag kan inte handla mer nu, väskan är redan överfull plus att jag har mitt tidningställ att släpa på nu också... Brevid mig satte det sig en stor tjock herre, han kolla in min mat, kanske för att jag beställde ett berg, jag har den böjelsen att alltid beställa mer än vad jag klarar av att äta, men allt ser ju så gott ut....any way jag blev rädd och gick där i från!

Skriver igen när jag är hemma!

Har ingen som helst lust med att jobba idag... Jag skulle nog aldrig ha ätit frukosten, frukostar gör mig deppig... denna frukosten var okej, men det berodde på sällskapet, med mina trevliga kollegor går allt lite lättare. Med det är något med hotellfrukostar som gör mig spyfärdig,

Allt jävla hasande, hostande och harklande, hårbotten och ögonbajs, och sedan detta frosseri, har folk aldrig sett mat tidigare eller? Berg av bacon, blandat med flingor och muffins, kaffe thé juice, då alla sorter som finns. En del ser ut som om jorden har gått under, (jag inräknad) andra skrattar och håller på... en del har kudden kvar i ansiktet medans andra ser ut som om dom ska på bal. Nää jag orkar inte med sådant.

Hjärnan säger nu åt mig att sätta lite fart medans kroppen ligger som en stor sten, helt orörlig.

Ingen mer frukost för mig tack!

Upptaget..., det är upptaget !!!

I går var det party party kan jag lova, det som skulle bli en stillsam middag blev till en helkväll, så gick den hälsotrippen åt h#&*!te. Vi hade bestämt att vi skulle till en restaurang som heter 360, en utan Istanbuls fräckaste krogar, men innan en liten fördrink på 309, Sedan en snabb stänkare i hotellbaren...där lade vi ribban för kvällen. Mer får ni inte veta, för det som händer på stopp stannar på stop! Ni får i stället följa med till Grand Bazar, och om en liten stund få lära er hur man andvänder en flygplanstoalett,

Grand Bazar ligger i den gammla delen av Istanbul och är ett myller av kopior, flygande mattor, guld och allt du kan önska dig. Från vårt Hotel tar man sig snabbt dit med spårvagn, och bara det är ett äventyr i sig, lider du av klaustrofobi och är känslig för dofter gör du bäst i att ta en Taxi...fast är du allergisk mot rök kan det vara jobbigt, då får du gå helt enkelt.

Väl framme möts du av försäljarnas tillrop, dofter från kryddor och mat och en salig blandning utav människor från hela världen. Bästa tiden att åka hit är innan högsäsongen som börjar i Juni och håller på till slutet på Augusti, dels för att det är så väldigt varmt och att priserna stiger nästan med det dubbla. Se till att du är väl förberedd, ta på dig bekväma skor, drick ordentligt, (helst inte sprit...) Det är A och O hur din dagsform är, känner du dig tjurig och trött ska du inte åka, då kommer du att explodera. Dom flesta försäljarna är väldigt trevliga och dom gillar när man skojjar lite med dom, efter ett tag kan det bli jobbigt när alla tjatar, men försök att alltid vara trevlig, du ska naturligtvis inte stanna och gå in i varje butik och bedriva någon välgörenhet. Innan du köper något skall du själv avgöra hur mycket du vill betala så att du inte börjar vela när det är dags att pruta, många av dom är väldigt skickliga. Jag brukar inte tjafsa om 5 spänn hit eller dit, det tar för mycket energi, priset dom föreslår, dela på hälften och lägg till lite till, dom säljer aldrig utan att göra vinst, tycker dom att ditt pris är för lågt säljer dom inte. vid större inköp är det inte ovanligt att ni bjuds på thé, trevligt men kom i håg dom vill bara sälja.

Blir ni hungriga finns det ett antal små kebabstånd lite här och där,billigt men framför allt väldigt gott!!!

---

Flygplanet jag jobbar på för tillfället är en Boeing 737. För er bekvämlighet finns det tre (3) toaletter ombord, två längst bak i cabinen och en i den främmre delen.

Toaletten har en dörr med ett handtag, precis som dörren hemma. Till skillnad från dörren hemma finns det även en askopp på dörren,... det är nu det blir svårt. -"Ursäkta, vart ligger toaletten? Jag har lust att säga, -"Är du blind eller? du har en 10cm på vardera sida om dig" Rycka rycka slita slita... då även i askoppen, -" Hur öppnar man" -"Det är upptaget" forts ryck och slit, -"Det är upptaget, det är upptaget, DET ÄR UPPTAGET"! Likadant här som hemma, rött = upptaget grönt = ledigt. Men här ligger vi steget före det finns nämligen en skyllt där det står om toan är ledig eller inte. När man väl har fått upp dörren är det lämligt att stänga om sig, jag sitter nämligen och äter 5cm från dörren och vill varken se eller höra vad du gör där inne, så lås om dig, om inte för min skull så för din egen för rätt som det är står det någon och rycker i askoppen. Nu är du färdig med dina bestyr, då är det trevligt att spola efter sig. Det finns en spolknapp logiskt placerad i direkt anslutning, det är alltså inte larmknappen som sitter vid dörren.

Är du vän med tvål och vatten tvättar du dig, vi kan se att många struntar i det på vissa modeller ser man hur full toan är och hur mycket vatten det har gått åt. Pappret till händerna slänger man i papperskorgen, det brukar stå waste, alltså inte spola ner dom i toan, inta knöla in papper i varje litet hålrum som finns. Töm handfatet efter dig, det finns en knapp avsedd för det ändamålet. När du nu är klar och går ut stänger man dörren efter sig, den är konstruerad så att man inte behöver smälla i den, utan lungt och försiktigt. En sak till snälla, jag skiter väl idet men för eran egen skull ta på er skor, ni kan tänka er va pink det ligger på det golvet!!

Nu vet ni det.

Ge mig en plats på jorden, inte nödvändigtvis i solen, men ett eget fönster mot gatan, jag kan öppna och stänga som jag behagar, det är det enda jag behöver, det är det enda som mitt hjärta kräver, att jag kan hitta någonstans där jag kan välja mellan lugn och ro...

När jag tittar ut från mitt fönster ser jag en gammal kvinna, hon sitter på en blå plastspann och säljer blommor, hon var nog väldigt vacker som ung, men det hårda livet på gatan har satt sina spår. Runt omkring henne fortsätter livet, dåtid möter nutid, men i svallet av lyckan dränkte verkligheten hennes dröm... I morgon är det jag som går och köper lite blommor!

Jag ser även en svårt sargad soldat, han är i 25 års åldern, han berättar att han var med om en sprängattack i centrala Bagdad, han har överlevt, trots sina ärr och att han är blind på ena ögat har han ett utav de varmaste leenden jag någonsin har mött.

Texten i början är tagen från "En plats på jorden" med Eva Dahlgren.

Nu stänger jag mitt fönster, -"Jag pussar på det onda och älskar allting som är gott"

I morgon hör ni, skall ni få följa med på en tur i Grand Bazar, och så kanske det blir en lektion hur man andvänder en flygplanstoalett, får vi se hur det går ...

Måste man vara med i Björnligan eller ha en nära relation med någon utav bröderna Dalton för att bli Taxichafför??? Det spelar fan ingen roll i vilket land du befinner dig i så nog fan ska dom försöka blåsa dig på dina surt förvärvade pengar...jag blir så förbannad. Härom dagen åkte jag runt i över två timmar för att komma till hotellet, med två olika taxi, det hela slutade med att jag tog Metron, tro mig, det är ingen trevlig upplevelse med shoppingpåsar mitt i rusningstrafikens Istanbul, ni som tycker att det kan vara lite trångt på buss 60 i bland vet inte vad ni snackar om!!! Eftersom jag har ett ganska hettsigt humör riskerade jag livet genom att inte betala någon utav kuskarna.
Och nu likadant!!!! Först ska man sätta sig i en dödsmaskin utan säkerhetsbälte, lyssna på skorriga högtalare samt andas in kopiösa mängder med ciggaretrök... när man väl är framme gäller inte taxametern längre utan det tillkommer ett Mekka-mal tillägg!!! Nä kyss mig, det blev inget med det!


Dagens iaktagelse behandlar ämmnet Men´s Fashion (the arabic style)
Höstens heta färger består av Brunt, Brunt, Senapsgult och Beige. Matcha gärna med någon dunkel nyans av orange. Skjortorna skall vara randiga, helst kortärm, ränderna skall vara olika breda blandat med smala och naturligtvis i någon utavde ovanämda färgskalan.
Tänk på att det är istoppat som gäller och gärna så tight som möjligt glipar det mellan knapparna är du helt rätt. Vill du vara extra het rekommenderas en vråltight t-shirt, gärna i rosa, lila eller gul med osamanhängande text. Jeansen stentvättade med mycket dragkedjor, eller med strass.
På fötterna är det loafers modell låååång, spetsig tå och stora sömmar. Nog om det, nu vet ni !

På vägen från flygplatsen till hotellet brukar vi vara så trötta att samtalen ligger på en ganska låg nivå, men idag satt jag framför vår kapten, han håller på att lära sig Arabiska och jag måste säga att han är väldigt duktig, till sin hjälp hade han en Irakisk man, otroligt sympatisk och trevlig. När dom i en halvtimmas tid övat på diverse fraser och uttal berättar mannen om hur han på 80-talet blev skickad till att kriga vid fronten och att hans kusin blev hängd, detta för att hans kusin hade uppträtt berusad. Mannen som vid den tiden hade börjat studera till pilot fick inte lov att fortsätta med att förverkliga sin dröm. Jag kan inte låta bli att skänka alla dessa människor, män och kvinnor som fallit offer för krig och diktatur en tanke...

Nu är det bedtime, jag får försöka fundera ut hur jag ska få hem mitt tidningställ under natten, ett inpulsköp... ja, jag vet, det som är snyggt här nere är oftast inte snyggt hemma men detta tror jag starkt på, till Stockholm är det nog inga problem men till Göteborg med SAS kommer det bli trubbel.... Får vi se hur det går !

Tillbaka i Jordanien, Amman heltäckningsmattans förlorade land. Det är precis lika beig, gult och brunt som när jag åkte här i från i Söndags. Resan till hotellet var lika hissnande som vanligt, för er som spelade -"Test drive" på Commendor 64 för x-antal år sedan kan få en liten känsla hur det kan vara, för er andra som som var ute i den friska luften som barn kan jag säga att det går fort, det skakar, ljudnivån är öronbedövande slingrande vägar och fräcka omkörningar...enda skillnaden är att Ferarrin är utbytt mot en Buss av äldre modell och som bakgrundsmusik ljuder toner från en minaret....ärligt talat i dag trodde jag att jag skulle explodera, men vem är jag att döma, det kanske är gör bra musik.

När man är borta hemifrån i längre periorder som jag är blir man lätt veckoblind, därför kommer jag inte i håg vilken dag det var... men det var nyss så mycket kan jag säga, vi var på besök vid Dödahavet, en timma med bil från vårt hotell, vägarna var slingriga och landskapet runt om oss var helt fantastiskt....kanske inte lika fantastiskt var det när vi kom fram. Vi blev rekommenderade att åka till en allmän strand med pool dusch och restauranger... Herre min Gud vilken syn!!! Tyskar högt och lågt, medelålder på 70 + det är inte ofta jag känner mig het på en strand men här bröstade jag upp mig en aning. Känslan att lägga sig på rygg och flyta är obeskrivbar, så coolt, jag kan varmt rekommendera är ni också väldigt intresserade av flugor är det ett måste att testa om ni har vägarna förbi.

Nä nu får han la ge sig...gubben i rummet ovanför har allvarliga prostatabesvär.... det är tredje gången han pinkar nu...rätt ner i vattnet, nu kan ju inte han hjälpa om det nu är så att han har problem med pinkeriet, men varför måste han strila ner i vattnet??? Han är säkert född på -40 talet...

Nu skriker sängen på mig, det är ju en dag imorgon också.... just det imorgon ska jag bli granskad... får vi se hur det går...

Min alldeles egen blogg... inte så illa. Om jag nu orkar fullfölja den... eller kanske rättare sagt om ni läsare orkar följa den kommer det bli en orgie i vardagsbetraktelser i något skruvad form, men förhoppningsvis också lite vettiga saker att reflektera över.

Då jag var ett Dampbarn i skolan i början på 80-talet kommer det säkerligen att förekomma en del stavfel och en och annan särskrivning, men ni ska vara tacksamma för att det är skrivet på maskin, för jag var nämligen en utav dom i testpanelen som provade ut "pennmuffar", om ni kommer i håg så fanns det som en trekant i gummi som man trädde på pennan för att inte krossa den totalt... vet inte om det blev bättre, fast å andra sidan slet jag av muffen så fort jag fick tillfälle och gav den till något läshuvud i stället så att denna kunde skriva ännu vackrare skrivstil.

I skrivandets stund befinner jag mig i Istanbul, ännu en natt med dålig sömn, jag har en stark hemlängtan, och inte blir det bättre när jag stirrar in i de två fula tavlorna på väggen...den ena hänger till och med snett, en utav tavlorna föreställer en blommbukett i all sin prakt, den andra en blommbukett som har vissnat ... Lite som - Före och Efter...som jag känner mig just nu...

Detta ska inte bli någon bitter-blogg hade jag tänkt, ingen vill väl läsa om tråkigheter och om mina depresionatacker som kommer med jämna mellanrum, men till saken hör den att när jag i går skulle starta min blogg fick jag tråkiga besked hemmifrån.... det smittar liksom av sig...jag kanske skriver om det som har hänt vid ett annat tillfälle då det har fått smälta in lite.

Som sagt denna bloggen kommer att handla om mitt liv och mina tankar. Eftersom jag tillbringar större delen utav min tid ombord på flygplan och på hotell lite varstans i världen kommer det bli en del flygsnack och kulturkrockar, men jag skall även försöka skriva om annat, jag lovar. Viktigt är dock för er att veta, jag kommer inte hänga ut någon med namn eller bild...så ni i min närhet kan känna er lungna !

Nu får det räcka för den här gången, jag har faktiskt annat att göra.....typ....eh fortsätta glo på tavlorna. Nästa gång vi hörs är jag i Amman, får vi se hur det går,