Grisöron och Goa Mammor.

Läser på GT´s första sida -" 9 smittade kämpar för sina liv" Svininfluensan slår till med allt större kraft. Jag hade turen att få den lindriga varianten fast när man väl ligger där med frossa och alla symtom utom lungproblematik är man inte så tuff, med allt som skrivs i media tror man att domedagen är nära...och vem vet det kanske den är. Man ska naturligtvis ta alla hot om risker på allvar, men har det inte gått lite väl långt när barn som går i nollan diskuterar om man ska ta vaccinet eller inte. På vår Prinsessas skola har man piskat upp stämningen till den milda grad att man gett barnen sprutskräck för resten av livet....jag såg för övrigt ett repotage på TV där man radade upp alla tannalösa ungar, stående i kö väntandes på massvaccinering, finns det verkligen inget annat kanske lite smidigare system för att vaccinera små barn? Det räcker ju med att en unge skriker så är det kört....varför inte avdramatisera? Nu är jag varken förälder, psykolog eller lärare så jag får väl acceperat att expertisen på området kommit fram till att detta är rätt tillvägagångsätt. Jag kan dock rapportera att allt har gått bra för prinsessan och att hon nu har en mysdag med sin goa Mamma.

På tal om Goa Mammor så har min Mamma skickat ett "krya på dig kort" med 4 trisslotter, oh vad jag älskar henne...trots att jag är 34 år kommer jag alltid att vara hennes lille pöjk!!!

När man har legat isolerad i några dagar och febern börjar lägga sig har man gott om tid att fundera på saker och ting, både till för och nackdelar....just nu känner jag mig helt tom... vad vill jag göra med mitt liv? Vart vill jag jobba, vart vill jag bo? Vill jag börja kampen om att få adoptera barn? Kan det vara så att Kallops på burk faktiskt är riktigt gott?

Just nu vill jag inte fortsätta flyga....det står mig upp i halsen, jag älskar mitt bolag och roligare, snällare och proffsigare...okej snyggare ( för att inte stöta sig med någon ) kollegor kan jag nog inte önska mig, men just nu känner jag mig rotlös och som om jag gästspelar i mitt eget liv... men vad ska jag då hitta på ? Ni som läst bloggen från början kanske kommer i håg att jag inte var så förtjust i skolan....på högstadiet tyckte jag hellre om att stå bakom Särlakiosken och röka än att sträva efter framtida högskolepoäng... kanske inte så smart...men tufft... På vårdskolan lika så... men jag klarade mig ändå på något sätt, jag är en jävel på praktik och jag kan faktiskt vara både rolig och charmig när jag sätter den sidan till, eller socialkompitens som det så vackert heter.
Självklart ångrar jag i dag att jag inte satsade på skolan och fick bra betyg, men då skulle jag ju ha missat alla galna grejjer jag har varit med om och då skulle jag inte vara jag, men som Farsan säger -" Det går ju lätt att skita när röven är full" Jag får fortsätta att fundera på vad det är jag vill göra här i livet...inte så lätt när åren pinnar på. För att stilla min oro och nyfikenhet ringde jag till min gamla arbetsplats och frågade om jag fick komma och vara praktikant för en dag...och det fick jag....tillbaka till Hispan alltså, det ska bli så roligt.

Jag har alltså inte sagt upp mig, jag har inte sökt andra jobb utan känner mig för lite. Jag kan nästan redan nu säga att om jag slutar flyga kommer jag att ångra det för resten av mitt liv för så roligt är det...låter knäppt men så är det jag behöver kanske bara en paus, perfekt nu i kris och arbetslöshetens Sverige.

Sedan var det boendet, Just nu bor vi jättefint och bra, en bostadsrätt i Linné ,två rum och kök, meeen det är lite av ett renoveringsprojekt...och varken jag eller min Man är speciellt tekniskt kunniga så det tar sin lilla tid, två år och köket är forfarande inte bytt...som tur är har vi massor med goa machokillar som kommer och hjälper oss -God Bless- dom är guld värda. Nu vill jag ha ett Sommarhus, tänk ett litet torp...sedan vill jag ha en 4:a i Nordostpassagen...kanske inte världens roligaste hus men vilka terasser dom har!!! Fast vi har det bra i vårt Melrose Place hus. Så bra att jag nu är hundvakt åt grannens fina hund. Tänk vad en hund kan pigga upp, hon lider av lite damp precis som jag så vi har funnit varandra Irma och jag...idag köpte jag grisöron, gissa om jag blev poppis...

Nu ska jag skrapa ännu en Triss....tänk att alla mina drömmar kan vara ett skrap bort....
Får vi se hur det går...