onsdag 2 februari 2011

3 Down 100 to go...

Älskade vänner, idag har det varit en stor dag för Herr Pålbrand, Jag har inte mindre än 3 gånger stirrat döden i vitögat genom att möta några av mina 100-tals fobier.

No1. GYM.
Jag har nu insett att det aldrig någonsin kommer att bli vare sig snyggt sexigt eller modernt med kalsonger vars resår rullar sig i midjan, med detta sagt har jag den senaste tiden lagt ut 1000-tals spänn på dyra märkeskalsonger där man inte ens ser vilket märke det är...kanske inte riktigt så illa, men ni förstår vad jag menar.

Och så plötsligt fick jag uppenbarelsen igen, den som jag så många andra gånger har fått..-".Andreas" säger den till mig...-"den här gången är det på riktigt, den här gången skall du lyckas med att bli smal, gå till gymmet nu och teckna dig ett årskort, det är både nyttigt och roligt"

Sedan stod jag där, jag såg mig själv snett uppifrån, jag måste ha lämnat min kropp, för där stod jag och skrev på kontraktet, kontraktet som ska göra mig till en bättre människa. Men jag kan redan nu säga vad som inte var "roligt" Doften, för Er som känner mig vet att jag har lite svårt för dofter, för Er som inte visste det kan jag säga att jag är en missbrukare av doftspray och parfym...jag har säkert orsakat en del astmaanfall och allergiska reaktioner, men vad ska man göra då??? Men gym ska väl dofta, annars är det väl inget gym?


Jag lovar ingenting, men jag ska göra mitt bästa för att inte göra om samma misstag om och om igen, jag är alla gyms bästa vän, jag tecknar för ett år och går sedan dit 3 gånger, dagarna, månaderna och åren tickar på....Vilket tar mig till Nr 2 på Fobilistan.

No 2. KONTOUTDRAG.
När jag nu stod där framme vid disken och hade skrivit på kontraktet till mitt nya friska smala sexiga ungdomliga liv, knappade den rosigt hurtiga och kanske till och med lyckliga tjejen in mitt personnummer i datorn...ögonen spärrades upp och jag såg att hon blev lite förvånad, -"Tränar du inne i City också"? Nej sa jag, det var säkert 5 år sedan jag var där senast,-" Okej du kanske ska kolla upp det för du är inte avregistrerad, vet du om dom fortfarande drar pengar"?

Nu blev det lite pinsamt, för jag har ingen koll på mina pengar,Dum som jag var sa jag detta till renlevnadsmänniskan bakom kassan samtidigt som den lille rödlätta killen som stod bakom höll på att sätta sin banan i halsen. ( Det är lugnt, jag är utbildad på Heimlich )

Min filosofi är att varje dag man vaknar blir man blåst på minst 500 spänn, därför kollar jag aldrig mina kontoutdrag, varför göra livet ännu mer surt med sådant, jag vill inte veta hur mycket pengar som bara försvinner, jag får ångestlikande symtom, men om det nu var så som hon sa, har det alltså dragits stålar från mitt konto i över 5 år till ett träningskort jag använt 3 gånger...jag var ju tvungen att kolla lite historik,( för det kan man tydligen göra har jag hört) .

Efter några ytliga andetag loggar jag in....Tack gode Gud, det var i sin ordning, inga pengar hade dragits till något svettigt place där man har orgier med morotsjuice och kosttillskott. Dom har bara inte avregistrerat mig., så nu var det fritt fram. Hur som helst det finns trevligare ställen att vara inloggad på än på internetbanken, men så farligt var det inte, jag kanske kommer att göra om det igen. Vi får se helt enkelt.

No 3. RETUR
För några dagar sedan var jag ute och strosade lite, hamnade på Frölunda Torg av någon konstig anledning, men där finns G-Star som är en utav mina favorit butiker, jag skulle bara titta, men kom i vanlig ordning ut med en påse innehållande 2 par jeans. Fan vad svag jag är, det är helt otroligt, men man måste ju ha kläder på kroppen eller hur? Nu var det så här att den mycket söta och karesmatiska expediten bedyrade att brallorna var var kanon, det han inte hade i åtanken var att jag är 35 och inte 25, men då kände jag mig som 25..i dessa coola brallorna, men redan då borde jag har lyssnat på alarmet som tjöt, för jag hör mig själv säga att -"Dom här blir perfekta, jag ska ju ändå gå ner några mer kilon" åter igen står jag utanför min kropp.

Väl hemma slängs påsen i ett hörn och jag glömmer av den för några dagar, när jag sedan ska lägga in dem i garderoben ser jag att det redan finns ganska många jeans, och hur många plagg har inte legat med prislappar kvar som aldrig kommer till användning ?

Så efter lite peptalk från mina vänner bestämde jag mig för att lämna tillbaka ett par, det är min fulla rättighet att som laglydig konsument få lämna tillbaka varor som inte är ämnade för min stackars kropp. Jag var uppriktigt nervös, så nervös att sköt upp det några dagar till, och när jag skulle ta tjuren vid hornen och åka ut till butiken var jag nära att slita av lapparna och ta på mig brallorna så att jag inte skulle kunna lämna tillbaks dom.

Väl utanför butiken bultar hjärtat, jag blir kallsvettig och vill bara springa åt andra hållet, för en sekund tänker jag att om jag lämnar tillbaka byxorna måste jag köpa något annat som är dyrare så att dom inte blir ledsna, så att dom inte ska tro att jag är en fattiglapp...jag vet det är helt fucked up!!! Men det gick ju hur bra som helst...och det är just därför det är min favorit butik, för det finns väldigt få sådana butiker kvar med en äkta genuin service där dom sätter kunden i focus, Naturligtvis gick jag inte tomhänt ut butiken, det blev en T-shirt, och till den fick jag den lyxigaste påsen!!!!

Det var tre på samma dag, inte illa, nu är det bara till att ta tag i resterande...så i morgon får jag väl gå och köpa toapapper, äta fisk och kanske hångla upp en brud.

1 kommentar:

  1. Hehe gud så underbart. Känner ingen mig med det där med gymkorten. Förra året räknade jag ut att varje gymbesök hade kostat mig ca 450 kr/gången. Rätt deprimerande uträkning :)

    SvaraRadera